Till skillnad från Sveriges regering tror vi att FN:s tilläggsprotokoll till de mänskliga rättigheterna kan bli ett viktigt verktyg för att bekämpa hunger och fattigdom i världen. Det är först när fattiga och utsatta människor själva har möjlighet att kräva sina rättigheter som orättvisorna på allvar kan bekämpas, skriver bland andra Lise Bergh, generalsekreterare för Svenska Amnesty.
I dag, den 24 september träffas världens 20 mäktigaste länder i Pittsburgh i USA för att diskutera lösningar på den globala finanskrisen. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt företräder merparten av EU-länderna, i egenskap av ordförande i EU.
I dag samlas också runt 20 av världens länder för en ceremoni i New York. Ett nytt FN-protokoll för att stärka människors ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheter öppnas för undertecknande.
Medan Sverige framstår som en handlingskraftig ledare för att lösa finanskrisen lyser vi med vår frånvaro i New York.
Varför? Är inte Sverige en av de främsta förespråkarna globalt för de mänskliga rättigheterna?
Nej, inte i det här fallet. Sveriges regering har uppgett att man inte har för avsikt att skriva under avtalet eftersom man inte tror på dess effekt.
Till skillnad från Sveriges regering tror vi att protokollet kan bli ett viktigt verktyg för att bekämpa hunger och fattigdom i världen. Vi tror att först när fattiga och utsatta människor själva har möjlighet att utkräva sina rättigheter kan fattigdom och orättvisor på allvar bekämpas. Bristande tillgång på mat, vatten, sjukvård, arbete, utbildning är alla exempel på kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter som miljontals fattiga och utsatta människor förvägras varje dag.
Lång rad exempel på rättslöshet
Låt oss ta några konkreta exempel. Invånare från ett ursprungsfolk i Brasilien har fråntagits mark som de levt på och brukat i generationer och de har därmed förlorat sin enda försörjningskälla. Staten har gett ett företag rätten att utnyttja marken för produktion av etanol. Ingen kompensation har delats ut.
I många afrikanska länder är kvinnors rätt till mark ett stort problem. Det är vanligt att kvinnan förlorar rätten till mark vid en skilsmässa eller om mannen dör. I Indien har ett helt samhälle drabbats av sjukdomar på grund av att grundvatten förorenats av närliggande industrier, många har blivit sjuka och undernärda och från staten kommer ingen hjälp.
I vissa länder förvägras barn skolgång på grund av sin etnicitet eller religion. De får inte ens grundskoleutbildning trots att staten är medveten om diskrimineringen. Ett exempel är Slovakien där vissa romska barn fortfarande placeras i särskola tillsammans med barn som har mentala funktionshinder, vilket ger dem sämre kunskaper och hindrar dem från att kunna studera på högre nivå.
Dessa är bara några exempel på fall som vi får rapporter om varje dag från olika håll i världen.
Att FN vid sitt 60-årsjubileum av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, i december 2008, antog ett tilläggsprotokoll till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter var därför ett stort steg framåt.
Ger rätt att lämna in klagomål till FN
Protokollet möjliggör att individer som fått sina ekonomiska eller sociala rättigheter kränkta på nationell nivå nu kan lämna in ett klagomål till den FN-kommitté som bevakar staters efterlevnad av konventionen.
Om klagomålet uppfyller de uppställda kriterierna inleder kommittén ett förfarande. För att tilläggsprotokollet ska träda i kraft måste minst tio länder skriva under det. Därefter kan individer i de stater som skrivit under det börja utnyttja den nya klagoinstansen.
Elva länder har redan meddelat att de ska skriva under. Ytterligare 13 stater har aviserat att de sannolikt kommer att skriva under.
Till skillnad från Sverige kommer flera andra europeiska länder att ansluta sig till de undertecknande, bland dem Finland, Nederländerna, Belgien och Spanien. Likaså många stater i Afrika och Latinamerika, trots att de hör till de länder som kan vänta sig störst antal klagomål.
Gemensamt för dessa stater är att de tror på mänskliga rättigheter som verktyg för att nå en värld utan hunger och fattigdom. Den tron delar vi.
Därför inleder vi i dag en landsomfattande namninsamling för att få den svenska regeringen att ratificera protokollet. Vi uppmanar alla som tycker att det är dags att Sverige tar krafttag för att utrota fattigdom och orättvisor i världen att delta.
Lise Bergh, generalsekreterare, Svenska Amnesty
Aleksander Gabelic, ordförande, Svenska FN-förbundet
Ylva Jonsson Strömberg, generalsekreterare, Action Aid
Lena Klevenås, ordförande FIAN-Sverige
Läs mer: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.209684-ge-varldens-fattiga-en-chans-att-krava-sin-ratt
